Jag är dålig på att skriva i min blogg, men nu ska jag försöka att få ner några rader....
Det har gått två år nu , sedan jag slutade med min butik och det är en stor sorg inom mig att jag inte kan få hålla på med det jag älskar så mycket. Men jag måste fokusera mig på att må bra och orka med varje dag. Jag försöker att jobba inom äldreomsorgen och det passar mig bra. Jag kan bestämma själv hur mycket jag orkar jobba och sätter upp de dagar som jag kan. Att arbeta som vikarie är både bra och dåligt.
Man måste hela tiden finnas tillgänglig, men jag sätter bara upp mig när jag orkar och ringer dem ändå så kan jag säga nej. Annars är det roligt att kunna hjälpa dessa gamla människor, man hamnar ju själv där en dag. Det som jag har mest jobbigt med är när någon har gått bort. Har inte varit med och hjälpt till att göra ordning någon än, gruvar mig för det. Men jag har varit in och sagt adjö....
Min pappa gick bort i januari och jag kunde inte åka ner till Rättvik och se honom och ta ett farväl.
Jag jobbade hela den dagen och blev lite kluven hur jag skulle göra, men han har nog det bra nu.
Vila i frid nu pappa....
Mina dagar är en tuff kamp, varje dag mår jag dåligt. Har jag arbetat lite för mycket, blir jag sämre direkt.
Jag vet inte vad som håller på att hända i min kropp. Känner att det är något som inte stämmer.
Min trötthet är fruktansvärd, jag vill ingen ting, för jag vet att jag bara blir dålig.
Måste hela tiden tänka på att jag ska orka jobba och då försöker jag ta det lugnt före.
Igår var jag ute och gick en timme och när jag kom hem dammsög jag uppe i sovrummet.
Sedan vart jag helt slut orkade ingenting, jag vill bara krypa ur min kropp, för jag vill inte må så här.
Jag har ont i hela kroppen och på sista tiden har jag fått problem med magen.
Var till lasarettet i fredags och gjorde ultraljud på lever, njurar och galla. Hoppas att det inte var något konstigt. Jag tror att det är bra att få lätta på funderingarna jag har inom mig, att få dela dem med någon kanske. Fast jag vet att ingen vill höra hur man mår och det kanske blir drygt att få höra allt.
Nu får det vara nog med funderingar.....vi hörs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar